It never comes easily.
0kommentarer
Det värsta av alla tänkbara saker inträffade precis. Öppnar min mail. 8 olästa mail. Ett utan rukbrik. Känner igen namnet. Inser att det är min chef. Min chefs riktiga namn. Läser. Börjar kallsvettas. Och är nu nära ett sammanbrott. Hon erbjuder mig femtio timmar i februari. Femtio timmar. Femtio jävla timmar. Och vad hade hon tänkt att jag ska leva på? Luft och vatten? Femtio timmar räcker knappt till mina räkningar. Och jag som slitit min lilla tushie av mig de senaste sju månaderna. Femtio timmar är vad jag brukar arbeta i veckan. I veckan. Är det här tacken?
Kommentera